Fuck you, no, you fuck you

"Der pinkelnde Tod", Max Klinger

Behövde inte anlita några exorcister, det verkar som att universitetet struntade i om jag anmält mig eller inte. I morgon skall jag hämta mitt "Studentenausweis". Efter att ha levat två veckor i total anspänning börjar galenskapen i mig mattas av, ersättas av lassez-faire-attityden. För vad det egentligen innebär att studera i Tyskland vet jag inte och jag är trött på att känna mig som en nybörjare jämt, trött på att benen hela tiden vill gå ifrån men aldrig till någonting.

Mannen som vi hyr lägenhet av verkar – rimligen, med tanke på att han skrivit sin doktorsavhandling om Proust – ha ägnat mer tid åt att läsa " À la recherche du temps perdu" än att städa. I mani har jag gått lös på toalett och kök med ättika, citronsyra och bakpulver, sådant som man gör när man inte läser vår nämnde franske författare.

På Neukölln Arcaden, mitt närmaste köpcentrum, travar det runt en man iklädd stråhatt med kvarlämnad prislapp, som dinglar ner i ansiktet på karln. Han skrattar och mumlar. Jag har svårt att inte bli illa berörd av all fattigdom och sysslolöshet. Alkisarna, ibland förekommer de i horder, sitter och dricker öl, klappar sina hundar, röker cigaretter. Urtvättade punx. Och även om min ekonomiska och sociala status också är försvinnande liten, är barriären mellan oss milsvid, jag känner inte och vill inte känna deras värld.

Lever mitt liv under devisen "först löpa linan ut, sen eventuellt gå å hänga sig".

Kommer hem, glad i hågen, med ett avklarat och väl godkänt språktest, biljetten till universitetet, allt i en liten ask. Upptäcker att jag har glömt att tacka ja till studieplatsen. En annan språklig dans, upp som en sol, ner som en pannkaka. Har endast en möjlighet nu, och det är att medelst pokeransikte hävda att jag faktiskt har skickat in pappret. Pappret.

Är totalt kaputt. Moloken, besviken, förlorad i galenskap.

Funderar på att ringa till katolska demonutdrivare. Men jag vet inte.

Hattlistan

"Lasse, Stickan och Jonte, jag är en kul kulturare på 25 jordsnurr. Söker brevizar, beundrizar, gärna 'äldre bildad härre', som Kristina Lugn skrev. Mina intressen är: plocka loppor från andra kulturisars päls, slicka andra kulturisars pälsar medhårs, visa upp mig (gärna på world wide web). Fatta pennan å skriv!"

Evråpa och tjuren

En av sommarens höjdpunkter, midsommardagen.

Den rumphuggna, den platslöse och den vattenfaste

Drabbas av världsfrånvändhet (om det är en vedertagen nominalisering vet jag, som (alltför) liberal språkbrukare, ingenting om). M säger "du skante va rädd, du är ju från Mönsterås" och så tänker jag numera varje gång jag felkonjugerar ett verb inför en grupp på >3 människor, förolämpar någon svårt och oåterkalleligt med min ryggsäck i trängseln på S-Bahn eller äter för många kakor på en och samma gång. 

En sak: tanken på tanken tröttar ut.
Två saker: kulturens alla äppelmelodier, vill du dela dem med mig.